Det jag inte riktigt får ihop i de här ekvationen är då hur detta kan ske när det bara är en person som befinner sig hemma i stort sett??? Och den personen är dessutom JAG, och när det vanligtvis också är JAG som städar och plockar undan... HELA TIDEN!!!
Av oss fem i familjen, arbetar en vuxen mer än heltid, det är pappan- Per. En vuxen studerar och befinner sig därmed på hemmaplan för det mesta, det är mamman- Jag. Sen har vi för pubertal kille som går i skolan och därmed befinner sig borta från hemmet mellan åtminstone 7.50-15.30 varje dag... Och därefter inlåst på sitt rum tills det är middag för att fortsätta det där intressanta som bara går att göra innanför en stängd dörr på andra våningen direkt efter maten tils klockan är läggdags. Om han nu inte är hos en kompis förstås, då har jag hört på ryktesvägar att de faktiskt kan göra riskfyllda saker som att vara ute... och få frisk luft.... Men säg inget!!! Schyy!!! De andra två juvelerna då, ettåringen och tvååringen,... De går ju på dagis... Lämnar hemmet strax före 9 och är inte åter förrän efter 16... Och då brukar tiden främst spenderas utomhus tills middagen är färdig... och sen brukar de kolla bolibompa och sen sova...
Så min fråga kvarstår, hur blir det såhär????
Jag tror ändå att jag har mina aningar...
Bevis 1, titta på bilderna...
Bevis 2, ibland på morgonen behöver även jag göras iordning och "toaletta" mig, vilket jag gör efter att Jesper gått till skolan och Per är på jobbet, då brukar man tydligt kunna se spåren och förändringarna från rum till rum när jag kommer ut...
Bevis 3, ibland när man lämnar ett rum, där ettåringen och tvåringen befinner sig i, och det helt plötsligt blir sådär konstigt tyst, då ska man egentligen gå tillbaka! Det är jag tydligen dålig på...
Viktor har fattat snitsen på det mesta nu egentligen. När det är något han verkligen verkligen vill ha, då lägger han huvudet sådär gulligt på sné, tittar med de mest gudomliga ögonen, och lockarna på svaj och så säger han med en så otroligt len röst "-Snällö, mamma/pappa" (ja han pratar otroligt bred värmländska). Och vem kan motstå det då??? Jag ibland, pappa aldrig! Men det kostar på ibland... En kväll när han gjorde så för att få en stund ensam på sitt rum strax före läggning, ja då såg det ut såhär! Efter 10 minuter!!! Är nästan värt ett pris bara det!
Städningen lämnade han åt mig! Själva låg han i sängen och körde med en bil! På mina för kvällen mycket tama försök att få honom att hjälpa till sa han att det var ju det han gjorde... faktiskt.... atsså! Han städade ju just den bilen... Åh... Dumma mig... Att jag inte fattade det... Det borde jag ju ha insett... Bilen, den var ju av det slaget att det tydligen tar en timme bara att slänga just den bilen i lådan... Inget man gör i all hast uppenbarligen.. men men, städat blev dt, och dagen efter såg det nästan lika illa ut... Och dagen efter där, och dagen efter där... och dagen efter där... Kommer att tänka på Carolas låt, Evighet... Det får mig att rysa!!! Kanske ska skita i att plocka undan idag, få låten och Carola ur huvudet och inse att ingen kommer att ta stöket ifrån mig.. det är här för att stanna... bara att gilla läget... Och det gör jag ju...Jag gillert!
Men demonstrera och protestera, det hör till mänskligheten och är min skyldighet!! Och min rättighet!!!
På ett läkarbesök igår såg jag två planscher som de hade hängt upp på väggen i väntrummet där det stod, It is your life- it is your responsibility med hur stora bokstäver som helst... Och det är väl så det är... Det mesta... Kärlek, lycka, framgång, rena kläder, rent hem, bensin i bilen, mat på bordet, utbildning, uppfostrade barn... Eller??? Jag vet bara att om det är det som är mitt ansvar, så är det ett enormt ärofyllt och spännande uppdrag...
My life, my responsibility... Det ska jag lära barnen också, och jag börjar nästa gång ett rum ser ut som ovanför!!!!
Hola!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar