Jag har gjort det!!!

C-uppsatsen är inlämnad!!!!

Mina hemtentor i Europakunskap är inlämnade!!!!

Jag har i och med detta nu slutfört det jag aldrig trodde skulle ske... Jag har gått ut skolan!!!!!!!!!!

Hojhojhoj... Stopp och belägg!!!!!!!!
Det vet väl alla att en inlämnad c-uppsats inte innebär att slitet är slut, det är ju nu man har typ hälften kvar... OPPONERINGEN! Den är ingen lek... Att sitta i en timme och få ta emot så mycket kritik för nåt man lagt ner så många veckor på att skriva, att slita sig sönder och samman för att få till en riktigt bra studie bara för att få benen bortsparkade på en grisblink... Och det värsta av allt, sen ska man sitta i en timme och göra precis samma sak mot någon annan... Bara för att man ska få betyg. "- Var kritiska, men konstruktiva!" Vad betyder det???? Det enda man ändå kommer ihåg när man går ut ur rummet är alla de negativa saker, allt man gjort fel och allt som inte dög... Men det är ett typiskt drag hos oss människor tror jag... Det är precis av samma anledningar som att man kan komma på ett tiotal dåliga saker om en själv men knappt en enda bra sak...

Jag fick en bok för några år sedan, lång historia, men i den skulle jag varje kväll skriva ner dagens höjdpunkt- det kunde vara en tanke, en känsla, en upplevelse, en syn, ja vad som helst... Sedan skulle man skriva ner tre saker man varit nöjd med sig själv för under dagen, minst tre saker... Jag kan säga att det inte är så lätt faktiskt, det krävdes en del rannsakning. Och dagens höjdpunkt, den var nästan alltid beoende av någon annan, sällan var den "på grund av" en själv... Det var nog något mer som skulle skrivas ner också...

Jag ska nog börja skriva i den igen... Eller här på bloggen kanske...

Kan göra ett försök... Vi kollar gårdagen...

(Går)Dagens höjdpunkt:
När Jesper kommer hem från skolan och det riktigt lyser om honom. I handen hade han två hårstrån om han i stormen ömt hade vårdat hela vägen hem för att kunna lägga dem i en burk. De tillhörde skolans "hetaste" tjej (enligt honom). I hans ögon fanns den där blicken, som man kände själv, den första kärleken... För honom också den absolut viktigaste kärleken också just nu... Den enda... Och man riktigt kunde känna det där pirret som man vet att han upplever... Att hon är äldre, ska byta skola och växa upp före honom bekom honom inte alls... jag har hennes mobilnr sa han, om jag skulle komma att sakna henne... Så underbart.... Och han kunde inte sluta prata om Henne... Hans kärlek...

(Går)dagens positiva jag:
1. Vi var barnvakt åt lille Oliver, var längesen jag kände mig så säker på nåt. Vi har inte träffats så mycket och vi har aldrig passat honom förut, men allt flöt på, det kändes bara som att det var vår egen familj som växt en aning. Klapp på axeln, gott jobbat!

2. Jag fick till det sista på c-uppsatsen, och mailade iväg den till min handledare. Nu håller jag tummarna för att det ska gå hela vägen.

3. Jag sökte två nya jobb... Denna gång med rätt uppgifter och till rätta tjänster... Inte helt lätt för mig att komma ihåg tydligen, men nu så verkar vi vara på banan igen...

Typ nåt sånt där kan man skriva...

Hola!