Sånt man inte tänker på...

Sen förra tisdagen har jag varit sjuk.
Mycket sjuk.
Jag kom på igår att jag nog aldrig varit så dålig och haft så ont på ett sånt här hals-vis förut, eller med sån värk i kropp och hud.
Och det har gett biverkningar.
Sånt man aldrig tänker på annars när livet liksom bara rullar.
Men nu har jag haft tid att fundera.
Och jag kommer snart att bli galen.

För lika längesen det är jag blev sjuk, lika längesen är det jag fick pussas.
Per, barnen...
Lika längesen jag blev sjuk, lika längesen är det som Per fick ligga och hålla om mig till sömns.

Idag är första morgonen som inte jag haft "självmordstankar" när jag vaknat.
Idag reste jag mig ur sängen och sa till mig själv att jag kommer att fixa det här.
Jag kommer att överleva.

Men nu har jag insett, att detta kommer inte att bli verklighet om inte jag snart får/kan pussas och kramas snart igen...
Och ska jag vara ärlig vet jag inte om Per fixar det längre heller... Han la en försiktig arm om mig igår när vi skulle sova. Det kändes som himmelriket...

Det är sånt man inte tänker på när dagarna bara rullar på, när dagarna bara går...

Men jag lovar att aldrig mera glömma hur viktig varje beröring, varje kram, varje puss är...
Jag lovar att aldrig glömma hur underbart det himmelriket känns...

Hola!