Vi kom till ett beslut ändå!

Ojojoj, vad skönt det känns när alla spänningar släpper, och man inser att man, just för några ögonblick iaf, är helt bekymmerslös!!!

Vi har ju vridit och vänt på det här med efternamn fram och tillbaka, och ansökningsblanketten har legat tom länge nu, men så igår kväll, sent, fick vi för oss att vi aknske skulle ta och fylla i den, det är ju trots allt bara 11 veckor kvar till bröllopet, och handläggningstiden är ca 9 veckor så vi var väl kanske inte direkt ute i den bästa tiden men men, sambon är som sagt jätte tidsoptimist!!!! Nu började vi fylla i den ansökan igår ändå, men efter att vi hunnit skriva dit ett namn så upptäcker vi att det måste stå på grekiska eller nåt, vi fattade ingenting, och de så kallade instruktionerna som fanns med som bilagamåste ha tillhört ett helt annat formulär, eller så var det också på ett annat språk! Varför ska allt sånt va så krångligt för???
Vi bestämde oss för att fylla i hindersprövningen till att börja med och så fick jag ringa PRV idag för att få hjälp med ansökan.
Sagt och gjort, nu har jag pratat med dem, och vad lätt det är när man vänder pappret åt rätt håll igen så man kan läsa det som det ska, då fanns det inga problem med att se vad det stod. För det måste ha varit så, vi måste ha hållit pappret (och datorn) uppochner, MINST! Nu har vi iaf ett problem mindre.

Nu är det snart avslut på Jespers Nying, de har i två veckor byggt kojor som de invigde igår med fika. Nästa helg är det dags för avslutningshajken. Han var med på det förra året också, när han kom hem sov han i nästan ett dygn! Fullt påklädd i en sovsäck! Han var som en sur disktrasa sen som man kunde vrida ur.
jag trodde aldrig att det skulle finka med honom på hajken, att han skulle våga sova över. Han hade aldrig sovit någon annanstans än hemma eller hos mormor/morfar ensam. Och han kan ibland vara väldigt fjompig och då blir jag också fjompig kanske och inte litar på att han fixar vissa saker (typ vara hemma själv om jag åker och handlar mm) men nu har han över bevisat mig flera gånger och förhoppningsvis inser jag snart att han kanske snart är 9 år!!! (hur nu sjutton det gick till!!!)

Vicke har blivit en riktigt skitunge (läs nu detta med glimten i ögat!) Han har insett det roliga med att busa och vara pajas! På dagis igår hade han under vilan, sovit ca 30 min, antagligen bara för att en kort stund hämta kraft, sen hade han börjat väcka alla de andra barnen. När fröken hade tittat in hade han legat stilla, blundat och låtsas sova, men direkt hon gått ut igen fortsatt att väcka de andra!
Vid lunchen hade han gapskrattat åt fröken när hon bett honom sätta sig ner, och han gång på gång gjorde ansatser till att ställa sig upp i stolen. Han ställde sig aldrig men han ville verkligen visa henne att han kunde, om han velat!
Men han ärhelt underbart go också, häromdagen efter att jag pratat med min mamma i tel kom tårarna igen och precis innan hade jag och Vicke pratat om att ha ont och att blåsa på det onda och att man sen måste pussa på det för att det ska bli bra. Vicke hade slagit i huvudet (igen) och jag blåste och pussade på det. När jag sen började gråta kom han och kröp ner i famnen på mig och tittade väldigt fundersamt på mig. Då fick jag förklara att man även kan få ont i hjärtat ibland, när man är ledsen även om man inte slagit sig. Dö böjer han sig och blåser på mitt hjärta och pussar det flera gånger! Han kan verkligen trösta han!!!

Erik gör framsteg för varje dag tycker jag, han blir mer och mer stabil, och nu äter han jättebra, inte bara i mängd utan även betydligt mindre kladd. Sen lurade jag honom lite också och köpte en ny haklappa så han inte får in handen i munnen! Vicke ska ha två fingrar i munnen till tröst, Erik ska tydligen ha minst två händer i munnen för att maten ska smaka bra! men nu är det slut med det!!! :-)

Och trots helgens kalas i två dagar så var det ett halvt kilo ner. Det får man väl tycka är bättre än ingenting!!!

Inledde min karriär som egen hemodlare igår också, det var jag, 50 liter jord, 15 fröpåsar med hundratals fröer och två barn som skulle göra precis på deras eget sätt båda två. Ska bli spännande att se vad som kommer upp, om det nu kommer något alls. :-)

Mors!