Tacka vet jag internet!!!!

Vad skulle jag göra utan internet???
Det är den bästa uppfinningen sen tidernas begynnelse (nästan iaf). vad skulle jag annars göra när Per jobbar, Jesper är i skolan, Vicke på dagis och Erik sover? Det finns ju absolut inget annat man kan göra då. Framförallt inte om man bor i hus, har megastor trädgård, tvätt efter skitiga ungar (och gubbe), olästa skolböcker och fint väder.... Så därför är jag mycket glad och tacksam över att det fanns nån ensam liten människa som uppfann internet och som ville dela den idén med resten av mänskligheten så att jag dessa dagar som är absolut tomma på saker att göra kan få sitta här i lugn och ro utan att bli störd, eller höra hur Per lite dovt suckar av ensamhet... Tror man kan ana ett uns av svartsjuka från Per ibland när jag och datorn slänger blickar av lust efter varandra på kvällarna (och ändå gör vi allt tillsammans med datorn när Per är hemma och ungarna lagt sig- men iofs, han vet ju inte vad som försiggår mellan oss, datorn och mig, när han är på jobbet). vad är det då som försiggår när Per jobbar? Jo, ögonshopping!!!! Just nu är vi (jag skriver Vi, för Per är också med på det här) på jakt efter väggdekor till småttingarnas rum, köksbord och stolar, tapeter, inbjudningskort, gardiner, utemöbler (café-stil, klaffstolar i trä med ett runt litet bord- allt i vitt) Men det är klart, när man ändå är ute och kollar runt så kan man ju passa på att titta på allt annat som finns också, och fantisera lite om hur det skulle vara om bara.....

Idag har Erik varit på 6 månaders kontrollen. Och som vanligt när vi ska göra något lite snabbt och smidigt så inträffar nåt. Idag var det Eriks ben som blev misshandlat. Vaccination ges i varje ben, den första gick kanon bra, den andra (blev satt av en sköterske-elev men behöver inte var hennes fel!) gick också bra, tills hon drog ut sprutan, då sprutade blodet!!!! Tog nästan tio minuter innan det slutade blöda så häftigt att det gick att sätta på ett plåster. Snacka om att Erik såg minst sagt frågande ut. Först sticker tanterna honom med stora nåla, hårt och svidande, sen springer de runt som yra häns med papper, servetter och plåster runt hela lokalen och smått panik"skriker" (som om det skulle hjälpa) Men tror ändå att det var deras flängande runt runt i rummet som fick honom på andra tankar och sluta gråta, glömma smärtan. Tre damer flaxandes i ett litet rum. Det fick mig också att le, och Erik tittade på mig som om att han sa: "snälla Mamma, vi behöver inte åka hit igen, inte för min skull i alla fall!" Jag hör hans far lite i hans blickar. Ironins-mästare!!!

Ojojoj, vad klockan har rusat. Dags att hämta Vicke!!!

Mors!