Lata sommardagar

De kom till slut, de varma soliga dagarna. Tror vi fick hela två-tre stycken den här veckan, inte illa pinkat det inte!!! Vi försökte förvalta dem väl åtminstone. Frukt och smoothie-frukost fick inleda dagarna ute på soldäcket. Tror vi hann sitta nästan två minuter innan gnället om att solen var i ögonen och att det var fööööör varmt satte in. Men vi stod ut! Hela frukosten intogs ute, mitt i solgasset och den heta värmen... Gött!!!


Därefter har vi försökt hitta stunder vid badlandet. I onsdags var det Hungvik, igår vid Mangen.

Barnen njuter i vattnet. Jag försöker också hitta stunder då jag kan slappna av och njuta. De stunderna hittar jag främst när alla barn är uppe på land, centimeter ifrån mig, sittandes med fikat i munnen! Då kanske jag njuter... Lite... (jag vet ju att nästa pass är på ingång...). Jag har aldrig sett mig själv som en hönsmamma (jag hör er ända hit mamma och Per, hur ni chockat satte kaffet/vattnet what ever i halsen, men jag sa faktiskt att JAG aldrig har sett mig själv som en hönsmamma!!! Att jag sen tydligen är en hönsmamma, det är en annan femma). Men trots min stress och ångest har jag nu alltså packat ihop barnen, badkläder, matsäck och kört iväg oss till sjön, ensam utan Per. (i onsdags var visserligen Therese med, men även hon ensam med tre egna barn så...) (och dessutom min tumme!!!! Icke att förglömma!!!).

Mellan barnens fikapauser, som inte heller alltid är så väldigt synkade, springer jag då runt som ett skållat troll, flackar med blicken och ropar på mina ungar som om de vore en skock ankor... Eller som en fårhund som samlar in flocken... "-inte dit", "-inte utanför den där", "-inte så långt", "-inte så nära", "-inte så djupt", "-inte så snabbt", "-inte där", "-det är halkigt", "-försiktigt"-, "-ta det lugnt"....

Och så fortsätter det.... Hela tiden.... Jag kanske ska vara tacksam att sommaren bara kommer med några korta dagvisa stötar åt gången så jag hinner vila mellan varven... (och nej, jag är inte ett dugg lugnare när Per är ledig och följer med oss...!!!). Men lite stolt är jag ändå över mig själv, jag har gjort ett enormt framsteg vad gäller Jesper den här sommaren i alla fall, och efter snart 3-4 år har jag insett att han faktiskt är simkunnig... Sedan länge... Så nu håller jag bara ett öga på honom istället för två... Minst...



Och när inte mamma kan följa med på heldagar på stranden av olika anledningar, ja då hittar barnen på andra lösningar. Förutom den inköpta poolen för året funkar även min ogräs/tvätt/bål korg hur bra som helst!


Men nu idag har regnet kommit tillbaka så jag kan i lugn och ro sitta inne och vila mina nerver från allt vad bad-noja heter i ytterligare några dagar tills det förhoppningsvis snart är dags igen!!! Tills dess njuter jag av min bok på 1300 sidor som jag snart avverkat 900 av.

We love summer!!! We love the sun!! We love the rain!

Hola!