tisdag 13 juli 2010

Trodde jag skulle dö!!!!!!!!!!

Jag har varit med om den värsta natten i mitt liv!!!
Och jag vet att jag inte var ensam!!!!!!!!!
I värmland i natt föll över 6500 blixtnedslag på en timme inatt. Och mullret var sjukt hemskt!!!! Det lät som om både himmel och jord brakade samman och delades med oss fast i mitten!!!
Jag tycker inte om åskan, men inatt var jag rädd för den!!! Otroligt rädd!!!
Vaknar av att jag drömmer att nåt hemskt håller på att hända, och jag har ju en förmåga att drömma saker som slår in, så jag är inte s kaxig när jag vaknar, men fattar inte varför än. Då bara ser jag att hela rummer lyser upp i ett starkt sken. Min första tanke är att det brinner!! jag måste hämta barnen och springa ut!!!!!!!!! Sen går allt så fruktansvärt fort. Jag tvärsätter mig upp (eller jag är iaf på väg att sätta mig upp) men mitt huvud möts av en stark hand som bokstavligt talat trycker tillbaka mitt huvud ner i kudden så jag knappt får luft. Först fattar jag ju inte att det är en hand eller ens att det är Per som är vaken. Sen hör jag Per mumla nåt att "- lägg dig ner! Titta inte!!!! Usch det blixtrar så hemskt utanför. Fortsätt blunda och somna om!!" (nåt sånt) Sen dränks alla ord i ett hejdundrande brak!!! Trodde faktiskt att marken bara rämnade under oss. Jag lyckades ta mig upp i sittande iaf, och böjade prata på barnen, men de sov som stockar (fattar inte hur) Sen kommer jag på att Tv:n är i så Per lämnar mig ensam i sängen, fullkomligt livrädd. Han lovar att skynda sig, men på väg ner från sängen så händer det tydligen nåt som får honom att glömma det löftet och han försvinner!!! Efter typ tio minuter kommer han på sig själv att han kanske ska knalla upp igen till mig som sitter knappt vid liv i sängen och skakar!!! Vad har han gjort då?? Jo han hamnade i hallen och tittade på blixtar. Varför då??? Jo för att det var sååååå häftigt! URSÄKTA!!!!! Jag håller på att dö av skräck och han sitter och beundrar skiten!!!!!!!!!!! När han kommer tillbaka lägger han sig ner bakom mig och håller om mig... I typ en minut! Sen muttrar han nåt om värmen, äckligt, fuktigt och rullar tillbaka till sin sida och somnar! ja ni läste rätt!!! han somnade och sov fram tills kl åtta imorse!!!!!!!! nej men vad trevligt tyckte jag. Själv låg jag och skakade och försökte hålla mina känslor i shack för att inte gå under i min ensamhet!!! (hör ni vad synd det var om mig inatt???) Jag är glad att barnen sov och att Jesper var i stlm där solen tydligen skiner som aldrig förr!

Jag överlevde natten så nu är det bara att fortsätta invänta bröllopet. 4 dagar kvar!!!!!!!!!

Mors!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar