Årskrönika 2011

Året 2011 började hur bra som helst!!! För vissa.... Vi låg och spydde och sprang på toa i nästan två veckor så tror inte att nån av oss upplevde det som den bästa starten men... Och ni kommer väl ihåg min svacka av djup, ren och skär självömkan av att jag inte fick klä upp mig, äta gott och träffa fina vänner att skåla med vid tolvslaget va??? Nu gjorde vi visserligen allt det där ändå, på Pers initiativ, det var bara vännerna som saknades. men vi hade familjen nära och vi hade en fin kväll... Och vi blev friska!!!!!!

I januari hoppar jag på min sista termin på universitetet, det är dags för metodik och C-uppsats, och som om inte 100 % studier vore tillräckligt så slänger vi på en halvfarts-kurs också så vi iaf kommer upp i 150 % studier!!! Minstingen skulle ju ändå börja på dagis på allvar nu så bäst att kunna fylla ut min tid!

I februari fyller jag år, och det är nu ett år sen Per friade till mig, och därmed också ett år sen jag började blogga!!!! Grattis till mig!!!!

Mars var bara en enda lång romantisk månad... Halva månaden gick åt att längta längta längta, tills vi den 14:e satte oss på planet som tog oss till Cabo Verde! Åhhhh, vilken semester... Eller... Åhhhh, vilken bröllopsresa....

Firar påsk i Linköping hos svägerska med man och barnens kusiner. Upptäcker där att barnen modell större, Jesper och Mathilda, numera inte är de små barnen som man trott, deras sätt att umgås att förändrats. Nu var det inte längre bara att "tutta" ihop dem och be dem leka, nej, nu var könsrollerna mer tydliga och valet av kamrater/"leksaker" betydligt viktigare.

Maj är en enda lång studie! Då görs en stor satsning på min C-uppsats som kom att handla om demokratiutvecklingen i Östafrika. Intressant!

EXAMEN!!!!!!!! Har nog aldrig känts så oerhört gött att säga det ordet förut!!!!!!!

Examen följdes av en 11 veckor lång mammaledighet, på hemmaplan. Och i brist på fint sommarväder konstaterade vi att det nog var sista sommaren vi satsade på en svensk semester och istället lägga pengar och energi på att i fortsättningen ta med hela familjen utomlands! Lite mer sol -och badvänligt och roligt att uppleva något annat. Semestern för året blev den väl kända campingtrippen till..... Håll i er nu...... Till SÖLJE!!!! Ja jädrar i havet... Det har snart gått ett halvår sen vi svängde in på campingen, eller gräsmatten som det egentligen var, i skogsbrynet där, och jag kommer ihåg det som igår.... Jag glömmer det nog aldrig! Och det gör inte heller Per... Ett litet självgott leende smyger sig på honom varje gång det kommer på tal... Och att jag på nåt sätt lyckades veva upp hakan där igen och låta barnen känna en glädje över att vara framme beundrar jag mig själv för idag... Herrejisses... Behöver jag påminna er om att det bara blev en natt???? I år är semestern redan bokad, och resan går till..... KRETA! Vi satsar på det säkra och väljer bort regnet.... (förhoppningsvis!)

Sommaren slutar med att barnen går tillbaka till dagis och skola igen, Per går tillbaka till jobbet, och jag går... Ja, jag går vidare till arbetsförmedlingen! Ett litet mindre roligt slut på den glädjen man kände av att ha tagit sin examen efter 5 år på universitetet.
Efter två veckor var jag inskriven på bemanningen och började jobba, ca fyra dagar i veckan, fram till jul...

Från första september ger jag min mage en sista chans. LCHF!!!! And still going!!! Hur bra som helst, och känner mig som en nyfrälst, vilket gör att jag nu passionerat suger i mig allt som har med ämnet att göra, jag har gjort mitt val, och jag är stolt över det. Och det bästa av allt, jag vet att jag gjort det rätta valet! Och jag "predikar" mer än gärna om det, och det har även fått mig att vilja läsa till några kurser på universitetet i hälsovetenskap!

Under hösten då jag arbetar mycket på olika dagis runt om i kommunen börjar en rädsla smyga sig på mig... Rädslan om magsjukan... Det har alltid varit min stora skräck och nu, efter förra årets jul- och nyårs flopp så var den rädslan om än möjligt, mycket större... Onsdagen före jul fick jag ett telefonsamtal när jag sitter i bilen på väg till dagis med mina två små, det är min goda granne, Sophia, som ringer för att berätta att inte bara ett barn, utan ÅTTA, barn från förskolan bredvid vår förskola under natten fått magsjukan... Öhh... jag stannar utanför dagis och tänker efter i några sekunder, mer behövs inte... Förra året fick jag precis samma möjlighet och valde då att ändå lämna barnen på dagis med resultatet att vi alla blev sjuka ett par veckor. I år var det inte ett svårt val, barnen fick följa med mig och julhandla på ICA istället... Och vi klarade julen utan sjukdom... Känns bra med facit i hand eftersom jag fick veta idag att av alla barnen på den förskolan, och av vår förskola vars barn vistades på den förskolan under jul/nyår blev ALLA, utom två barn sjuka... Lider med dem och deras familjer... Och nu inväntar man istället att sjukdomen ändå ska komma, men nu är det iaf ett år kvar till nästa jul... Att jag valde att hålla barnen hemma berodde inte på att dagiset ligger i samma lilla samhälle och att jag tror att virusen smittar bara genom att vi lever i samma kommun, utan för att barn på vårt dagis har vänner/föräldrar på det dagiset samtidigt som barnen på det dagiset har vänner/föräldrar på vårt dagis så... Ja gjorde ett val och är oerhört nöjd med det!

Julen kom och den firades med familjen och nyår spenderades i Linköping, återigen med svägerska med man och barnens kusiner. Nytt för i år var att vi kunde genomföra resan utan stopp och fördröjningar på grund av mig (min mage) vilket annars varit ett stående inslag. Jippie!!!!!!! Jag är så otroligt lycklig över detta!

Ja just det ja, i mellandagarna var jag iväg på mitt livs första anställningsintervju också! Så otroligt nervös var jag innan, vilket släppte så fort jag kom dit, och jag kände mig jättenöjd efteråt. Hade jag som arbetsgivare fått in mig själv på intervju är risken stor att jag hade anställt mig själv, problemet är ju bara om alla som sökte vore lika bra som mig... Vem väljer man då???

Nu är det 2012 och året har börjat hur bra som helst, precis som alltid tillsammans med maken och barnen, friska och glada. Men idag kom verkligheten ikapp för de små som fick åka tillbaka till dagis efter tre veckors ledighet. Imorgon är det dags för barn modell större att återvända till skolan också och jag får min första fullt lediga dag för i år!

Hej hej!